Ett erkännande

Då det är en ganska omtyckt och med det relativt ofta spelad låt, speciellt här i hushållet, har jag konfronterats med den ända sedan jag var liten. Jag har alltid tänkt att den är "bra". Alla gillar ju den. Trots detta har min åsikt den senaste tiden långsamt börjat vända, eller så har jag kommit till insikt om något som länge legat dolt djupt inne. Nu är jag redo att erkänna det.

Jag hatar Time after time. Jag tycker att melodin i versen verkligen är dålig och att refrängen som ska vara så storslagen om man ser till texten alltid sjungs brådskande och utan känsla. Cyndi Lauper sjunger som en tant och köraren har störig röst.

Borde man känna såhär? Är det något fel på mig?

Svar

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0