här bloggar julia.

Så hittar man glasögonen efter två månaders lidelsefull saknad. I sängen, bakom madrassen vid huvudgaveln - det var ett ögonblick av fullständig glädje, med en känsla av att återigen vara komplett.

Så lämnar man glasögonen hemma då man går till skolan för att fodralet är på flykt och för att man inte vill ha dem repade. Går hemifrån trygg och lycklig.

Så får man ett sms från sin far tio minuter senare.